Atlantoxerus getulus ( Linnaeus 1758) – Ardilla moruna – Nordafrikansk borstekorre

På Fuerteventura har man ett stort problem med nordafrikanska borstekorrar. Det började med att en familj som återvände till ön 1965 från norra Afrika förde med sig ett par borstekorrar som husdjur. Enligt boken Fauna del Archipielágo Canario ska en av ekorrarna ha rymt varpå man släppte ut den andra.
Teckning av Ardilla moruna, afrikansk borstekorre hämtad från Canariwiki
Foto av Ardilla moruna, afrikans borstekorre hämtad från Wikipedia

Växtsymbol för El Hierro - Sabina

Sabina- Kanarisk en - (Juniperus turbinata Guss canariensis)

Den kanariska endemiska enen är en underart av Fenicisk en (Juniperus phoenicea ) som växer runt Medelhavet. Den tillhör växtfamiljen Cypressväxter. Carl von Linné beskrev den i Species Plantarum redan 1753. Sabina canaria som den också kallas, valdes till växtsymbol för ön El Hierro av Gobierno de Canarias 1991. Trädet dominerar bland växterna på det högt belägna området, Dehesa de Las Sabinas, på västra delen av El Hierro. Där växer exemplar av Sabinas som vinden har förvridit och trädkronorna ligger nästan längs med marken. En del exemplar blir riktiga växtskulpturer. Man finner ofta Sabina i gränsområdet mellan Buskstäpp och Lager- och Ljungskog. Den kanariska enen är vanlig i Vallehermoso på La Gomera, på La Palma och i Anaga på Teneriffa. Den förekommer också på Gran Canaria där ortsnamn som El Sabinal skvallrar om att den var mycket vanlig här tidigare.

Den blir oftast bara 2-3 meter hög men kan bli mycket högre. Virket är hårt och omtyckt för tex verktyg och mindre redskap. Användes av urinnevånarna. På äldre träd blir stammen ofta ihålig. Frukterna är till en början grön-svarta men blir röda när de mognar. Korpar tycker om dessa frukter och bidrar till trädets spridning.

Fotografi av den kände fotografen Tullio Gatti, medlem i Skandinaviska Klubben, och sponsor till klubben. 

Teckning av trädet från CanariWiki

Flora och Fauna på Kanarieöarna

Vadarfågeln Alcaraván,  Burhinus eodicnemus, är den som har gett namn åt stadsdelen Alcaravaneras där Skandinaviska Klubben har sin lokal. Tidigare var den mycket vanlig i sanddynerna som täckte det här området.

Nu finns den nära stränderna på den norra och den nordöstra sidan av ön och alltid utanför tätorterna.

Tjockfot kallas den på svenska. Det finns numera ca 250 ”Alcaravanes” på Gran Canaria. Den förekommer också på Teneriffa, La Palma och El Hierro. På Lanzarote och Fuerteventura finns en underart.  

Den har kamoflagetäckning i olika sandfärgade nyanser och mörka streck. Längd mellan 35-42 cm, vingspann mellan 78-85 cm. Den är skymnings- och nattaktiv och mycket skygg. Lätet är rullande visslingar som låter ung. som ”piro-lii”.  

Det har gett fågeln smeknamnet Pedro Luis på spanska.

Foto av Alcaraván från Medioambiente.com och teckning från Gob.de Canarias CanariWiki

Valar och delfiner runt Kanarieöarna

Kanarieöarna är en av de platser i världen där man kan finna flest arter av valar och delfiner och den plats i Europa som har flest arter. Att många olika arter av valar trivs här beror på att öarna befinner sig där gränsen går för kallare vatten norrifrån och varmare vatten från södra trakter. Många valar lever här permanent, andra vissa delar av året. Några arter passerar bara öarna på väg till andra delar av Atlanten.  

Man har sett minst 26 arter av de drygt 80-tal som finns i hela världen.

Lagerskog på Kanarieöarna

Lagerskog, laurisilva, är en subtropisk skogstyp med upp till 18 olika arter av ständigt gröna träd och buskar. För miljoner år sedan var denna skogstyp vanlig i södra Europa. Mossor, lavar och ormbunkar växer frodigt mellan träden och skogen är rik på fåglar och insekter. Att gå i lagerskog känns som att gå i en urtida skog där vätan sipprar mellan lövverken.

Den tidigare så utbredda lagerskogen eller laurisilva skövlades till stor del på Gran Canaria, Teneriffa och La Palma men det finns fortfarande kvar områden som man kan besöka. På Gran Canaria finns den i Tilos de Moya och lite i Finca de Osorio, och nyplanteringar i Barranco del Andén. På ön La Gomera har den blivit kvar i större utsträckning, den finns i centrum av ön och ingår i Nationalparken Garajonay.

Mandelblomsfestivalen i Tejeda, en nationell turistattraktion

Byn Tejeda här på Gran Canaria är en av de vackraste byarna i hela Spanien. Tejeda ligger i ett biosfärreservat och är med på UNESCOs Världsarvslista över speciella platser.  

I Tejeda har man tradition att fira Mandelblomsfestival det första veckoslutet i februari. Då kan man provsmaka och köpa typiska produkter från orten, höra kanarisk folkmusik och se många klädda i typiska kanariska dräkter.

Själva blomningen lockar många till utflykter och hjälper till att hålla landsbygden levande.  

För alla som går i resetankar vill vi påpeka att mandelträden på vissa delar av ön står i full blom redan i mitten av januari.